Om att få smaka på sin egen medicin.

Kära kära ni.

E hade som sagt halvdag i skolan och sedan en playdate.
Min lediga tid spenderade jag med att skype med mamma och Martin.
Jag hämtade J och vi åt lunch innan jag stoppade honom till en nap.
Efter vi hämtat upp E hos sin pd skypde vi med min vmammas föräldrar. Hennes far fyllde nämligen år så vi sjöng och donade lite.
Åt ett snack, lekte lite och fick ett telefonsamtal av min värdmamma;
-Det blir bättre fall ni tar 7.15pm bion iallafall. Så hinner ni äta middag och så innan. Papa D är hemma runt 4.30.

Så långt låter allt normalt, inte sant?

När jag klockan 4.55 står och steker köttbullar ringer det på framdörren. Min värdpappa öppnar. Pratar några ord och sedan stänger han dörren. Jag ser på honom med en frågande min och han ler lite finurligt och rycker på axlarna. "Someone got lost" fick jag tills svars.
Så kommer han ut till mig i köket och ställer sig jämte mig och jag får genast en känsla av att han ska ta upp något allvarligt.
Då knackar det på bakdörren. Han tittar på mig och säger "I have things to do, can u open?" och vänder på klacken. Jag går mot dörren.
Tittar igenom glaset och ser någon på andra sidan som tar mig tillbaka till ett soligt Sverige. Augusti 2011. 13 augusti 2011.
Personen som står där på andra sidan och ler så stort är min storasyster Sandra.

För drygt en vecka sedan damp det ner ett mail i min inbox med orden Det kommer en överraskning. Borde vara hos dig den 23 november.
Jag har, i en vecka nu, kollat posten så noga och förväntasfullt för - det kan ju vara något till mig.
Jag gjorde samma sak idag. Tror ni det fanns något? Nej. Inte någonting alls....

Jag kunde inte i mina vildaste fantasier tro att hon skulle dyka upp i egen hög person!

Det kallar jag smaka på sin egen medicin.

Hon och hennes kompis Maria hade bokat resan för ca 1 månad sedan. 
Efter kramkalas och lite tårar senare var det dags att säga hejdå. De drog vidare ner till New Jerseys kurst för att besöka Marias gamla värdfamilj över thanksgiving och jag får vänta med att träffa dom, mer än tio minuter, tills på fredag för då kommer dom till New York och ska stanna där tills Onsdag.
Jag är så lycklig! Och får tårar i ögonen bara jag tänker på det.
Min fina fina syster!
Jag trodde aldrig att jag skulle få chansen att visa henne mitt New York 2011. Min tid här är ju som sagt snart över. Men inte riktigt riktigt än!
För i helgen, då ska jag gå armkrok med Sandra och bara andas New York och syskonkärlek.


Min stolliga syster. Jag älskar dig Sandra!

With lots of love,
A


 


Kommentarer
Postat av: kerstin

Vi är såå glada att vi lyckades överraska dig.Kramar mamma

2011-11-24 @ 07:33:39
Postat av: Pauline

Åååh, era galenpannor!!! Hoppas du får en fantastisk helg nu med Sandra, eller det vet jag ju att ni kommer ha. Åååh, vilken glädje. Jag bara log igenom hela inlägget. PUSS! <3

2011-11-24 @ 17:15:49
URL: http://gustavssonpauline.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

bloglovin

RSS 2.0