angelicaiamerika

J vaknade upp och var riktigt förkyld! Vilket innebar att mina planer lite gick i kras. Bara tänka om :) Han fick följa med och uträtta lite ärenden och sedan åkte vi och åt soppa innan det var naptime. Vid 3pm kom Shaw(barnet jag är barnvakt åt på onsdagarna). Hon är så himla söt! Och hade blivit jätte arg på mamma när hon berättade att detta var sista gången jag babysitter henne. Vi väckte jack, gjorde smoothie, lekte med bilar, dansade till lady gaga och ritade i trappan.
När E kom hem blev det läxläsning och lite matlagning. Korvstråganoff med makaroner, va fel det l'ät kom jag på nu? Det skulle kanske varit ris... Jaja, jag badade barnen och vi han titta på tre avsnitt av Mysteriet på Greveholm innan min värdmamma kom hem. Jag bar ner alla mina grejer till källaren och sedan plockade madde upp mig för lite Froyo! Trevligt värre.






Jag frågade lillkillen innan idag vad han ska göra med den nya aupairen.
-I'm gonna teach her how to play baseball.
Blev hans svar, den gullegrisen!

E frågade mig vid matbordet vad vatten var made out of och följande konversation uppstod
A; Ämnen.
J; M&M!?!?!?!?
A; Haha, nej sötnos ÄMNEN.
E; Det fattar du väl, J, att det inte är gjort av M&M's! Då hade ju inte Angelica tillåtit oss att dricka det varje dag...

Ibland vill jag bara ha en videokamera på huvudet hela tiden så man kan spela in sådanahär söta saker!



Jag kan verkligen inte fatta att den nya aupairen kommer imorgon!?
Nu är det inte jag som är ny längre. Utan jag ska föreställa gammal&erfaren. Nu är det jag som ska kunna.. Hur gick detta till? Vart tog detta år vägen?
Man vet ju, från den dagen man sätter sin fot i aupairvärlden att detta inte är för evigt. Men att ett år kan gå så rysligt snabbt, det hade jag inte en aning om. Det man oroade sig för när man var hemma i sverige var att "Ett år är sååå längt" och "Hur ska jag klara av att lämna alla?"
Men man gör det. Till och med en mamma gris som mig klarar det.

You just have to belive in yourself.


För drygt ett år sedan var det jag som satt i ett hotelrum och var både nervör och väldigt exalterad över att äntligen få träffa min värdfamilj. Och få börja mitt äventyr 30 minuter utanför New York City. Den tjejen är inte jag idag. Fast att jag inte märker det själv vet jag att jag har förändrats. Jag har fått se mig om i världen, fått bygga upp ett eget liv, fått mer skinn på näsan och insätt att hela världen ligger för mina fötter.
Det är bara för mig att våga ta steget ut.

Jag har sovit min sista natt i aupair rummet och jag känner att det snart är dags för mig att vända blad.
Men inte riktigt riktigt ännu. Nu ska jag krypa ner under täcket till min tillfälliga säng. Innan någon hinner blinka kommer jag vara hemma i Sverige igen.

Love,
A