angelicaiamerika

Igår, lördag, gick jag upp tidigt tidigt för att åka iväg för att ta mitt new jersey driver license.
Hur tror ni det gick?
DÅLIGT!!!
Jag fick fortfarande inte godkännt mitt "prof off adress" som jag t.o.m fick av banken. Nehe detta gills inte.
Jag grät floder när jag pratade med mamma i telefon och även när jag meddelade min vmamma vad som hänt IGEN.

Så jag åkte istället in till city för att träffa upp Jenny.


Vi tog en kaffe på Starbucks.


Besökte Christoffer st, där den svenska godisbutiken "Sockerbit" har sit place.


Dagen till ära var det en street market på christoffer st.


Där jag såklart inte kunde hålla fingrarna i styr...


Street Market.


På Manhattans gator :)


När jag och Jenny var på väg till Time Square tutade sådär 30 polisbilar ut därifrån med blåljus och hela faderuttan. "Nu går världen under skrek jag till Jenny!!"
Dock var det 14 minuter kvar.....


..tills vi stötte på denna inspelningen som diskuterade om....


...denhär mannen, som påstod att jorden skulle förvinna 1 minut i 6 (Amerikansk tid).
Vi levde dock och kunde t.o.m fånga mannen på bild!
Haha, så nu kan man säga att man sätt han oxå;)


Denna grymt ducktiga målare satt mitt på time square.


Efter att vi käkat på Mcdonalds tog vi tåget hem var för sig.
Min kväll slutade med att jag slocknade gott i sängen vid tio.
Här ska ni iaf få en skymt av vad jag fick med mig hem från the street market!!


En långklänning!


Det häftigaste av allt, orginal lappen från ca 60 talet hänger kvar på klänningen.
Jag ryser bara jag tänker på det!
Tydeligen hade damen jag köpte den av haft den i sina ägor i 30 år. Hur ballt?
Den pryder nu mera min, annars lite karla, vägg.


E's kommentar; It that your new pj?
Eheeeehehe, njaaaa...
Det är min nya dress från 60 talet som även den fick följa med från marknaden.
Kvinnan(samma kvinna) hade inte sätt något original från 60 talet på över 20 år påstod hon.
Tyvärr, med betoning på TYVÄRR(!!!!!!), är den någon förliten för mig...
Jag börjar nästan gråta, men det betyder ju bara att jag får sluta upp med all denna skräp mat för jag ska få på mig den innan jag landar i Sverige igen!


Jag älskar överdelen! Den kommer användas flitigt!

Jag måste bara säga det, att jag älskar USA på det viset att här kan jag klä mig precis som jag vill. För här är det ingen som tittar snätt eller tycker att man är konstig. Och om det är det, så bryr jag mig inte för jag kommer troligvis aldrig, i hela mitt liv, att stöta på samma människa igen.
Jag kan helt enkelt vara den jag är. Jag kan ha den stilen som jag i så många år tyckt så mycket om! Jag kan hitta gamla, sjukt häftiga kläder med ett roligt förflutet och jag kan träffa på människor som intresseras av det jag intresseras av.
Det är helt underbart, gott folk! :)

Det var minlördag det!
Puss&Kram